På grund av den här hårdebatten skulle jag vilja säga några saker som inte har något med alla dessa hatiska snubbz att göra. Hårdebatt? Läs detta, och joina detta.
Nog för att det är lagom provocerande att höra snubbar säga att det är ”onaturligt med håriga kvinnor”. Eller, provocerande. Det är typ fascinerande. Hur som helst. Det finns andra sorter av uttalandet som jag fastnat vid som jag tycker motverkar sitt syfte, men som ändå makar efter plats i debatten.
”Jag tycker att alla ska få se ut som dom vill”.
Jaja, jättebra. Tack för generositeten. Självklart ska alla människor få se ut som de vill, det håller jag med om. Men att säga så, är det verkligen att ta ställning? Om jag ser mig runt är de orden snarare ett konstaterande att gömma sig bakom än ett ställningstagande som faktiskt gynnar kvinnors rätt styra över sitt kroppshår.
Inte sällan så är den personen en kvinna som rakar sig. Förklaringen till varför hon gör det uteblir bekvämt nog efter ett uttalande som det ovan. Hon är pro hår på alla. Alla utom sig själv. Och sen var det nog med det.
Ibland hör jag folk som rakar sig säga ”Alltså, jag gör det för min egen skull. Jag gillar inte hår i allmänhet”. Det är en väldigt märklig sak att säga. Och det är en väldigt puckad sak att säga om en samtidigt vill bli tagen för att vara feminist. Dels eftersom feminismen ifrågasätter och kämpar mot de skönhetsideal där nakna armhålor ingår och dels för att en person som säger en sådan sak har hår på huvudet. Och armarna. Och låren. Hår på alla de ställen som inte har något ”rak-krav” på sig.
Jag önskar att alla kvinnor någon gång testar att ha hår under armarna. Inte testar som i några veckor, utan som i 1-2 år. Jag kan lova alla dessa kvinnor, feminister eller ej, som tidigare rakat sig att efter de där två åren kommer de att vara så jävla förbannade att de inte ens överväger att lägga den där rosa venushyveln mot huden igen.
För att som tjej leva med hår under armarna kommer att få konsekvenser. Följder i form av ett nytt bemötande, och följder för hur en själv kommer att relatera till sin egen kropp. En dag sitter man där och blir helt plötsligt medveten om det där håret. Vilka kläder och vilka rörelser som skymtar det. Avslöjar en. Helt plötsligt kommer killar att skratta och peka på en på gatan, ens engångsligg titta tre gånger extra och ens pappa kommer att fråga varför en valt att ha hår under armarna.
Valt. När tjejer har hår under armarna är det nämligen ett val. Sällan får en kille frågan varför han ”valt” att inte raka sig under armarna. Sådan är vår samtid. Men den som gör ett val är alltid den som väljer att ta till hyveln. Inte den som ”låter bli”.
Så, hjärtligt välkomna över till den mörka sidan gurls. Ni kommer märka att det är jävligt gött att praktisera lite välbehövlig feminism.
